skip to Main Content

Små rädda män gör mig arg…


Jag blir inte ledsen när jag läser om hur småflickor utnyttjas sexuellt 30 gånger om dagen i Nepal. Inte heller när jag läser boken ” De förklädda flickorna i Kabul” av Jenny Nordenberg om den totala katastrof flickor och kvinnor genomlever varje dag i Afganistan blir jag ledsen. Inte ens när jag får höra om mannen som ges utrymme både här och där på grund av sitt drev att legalisera våldtäkt blir jag ledsen – inte någonstans blir jag trött eller ledsen,  jag blir bara så vansinnigt ARG och upprörd!
Killar som tror att dom är Guds, eller Mohammeds för den delen, gåva till mänskligheten irriterar mig till vansinne och de finns lite här och där. Det har egentligen inget med religion att göra men jag använder det som en metafor för män med hybris.  När dessa grupper slukar allt syre och utgår ifråIMG_9466n att dom och ingen annan är mallen för att vara människa har jag svårt att behålla mitt sinnestillstånd. När dessa män använder sin hybris för att rättfärdiga sin rätt till utlösning och direkt tillfredställelse får jag lust att kastrera hela bunten. När killar i grupp ständigt låter högst och ägnar sig åt masshypnotiskt flockbeteende där hjärnan skapar ett tunnelseende som totalt utesluter hänsyn och empati då tycker jag till och med synd om dom...deras reptilhjärna styr fortfarande trots 2000talet…hm, stackarna, snart är de frånåkta… för världen är i förändring…
Jag blir också arg över hur lite som görs för att komma åt orsaken till att män trakasserar eller utnyttjar flickor och kvinnor, med gläds samtidigt åt alla fantastiska människor som kämpar på med symptomlindring. Vi kan rädda individer från prostution, införa speciella badtider för kvinnor men det löser inte problemet…problemet sitter på insidan hos människan och understöds av kulturella samhällsstrukturer och politisk flathet.  Men nu är dags att ta det här arbetet på allvar.
Sverige får aldrig någonsin backa i dessa frågor, Det handlar inte bara om sexu56820.100506_verschleierung_burka_01-576ella trakasserier, en lika viktig ståndpunkt är till exempel  att aldrig tolerera burka, niqab eller oskuldskontroller. Att aldrig någonsin acceptera att unga flickor gifts bort eller blir omskurna. När SFI går med på att ha skärmar mellan män och kvinnor under utbildning är det inte att vara snäll, det är att vara mesig och göra en björntjänst skulle jag påstå. Intentionen är god men indirekt ger vi den sneda kvinnosynen ett accepterande. Jag suckar över Sveriges politiska korrekthet i frågor som denna. Det är för mig helt likgiltigt att ta hänsyn till olika religösa övertygelser när dessa så totalt krockar med Sveriges värdegrund.  Det här handlar inte bara om nyanlända, det är viktigt att förstå.
Vi g901824e5eed2341d9409ee7e394072f6ammelsvenskar behöver också se över våra sanningar. För jag kan notera att vissa tråkbeteenden titt som tätt fortfarande försvarats med att ”killar är killar” och det gör mig trött. Det är nämligen den inställningen som håller oss kvar i grottan…och tänker jag efter så är den synen på killar inte speciellt snäll…För när vi hela tiden försvara dom med att de är ”killar” betyder det indirekt att vi faktiskt inte tror att det kan bättre, snacka om stigmatisering – så klart att de kan bättre..om vi lär dom! Det är dags att ställa krav nu, för killarnas egen skull faktiskt… 
Det är 2016 och landet är Sverige. Det finns massor av fantastiska män här, tack till er, men att jag överhuvudtaget har behövt skriva det här inlägget är pinsamt. Det är dags att sätta ned foten. Det gör vi bäst genom tydliga gränser för vad vi i Sverige anser rätt eller fel…för att klara det behöver vi vara modiga, envisa, tydliga, kommunikativa och kärleksfulla..för hat, våld och maktmissbruk har männen använt sig av i århundraden och det har ju gått så där om vi ska vara ärliga...Mest av allt behöver vi mod och kurage – vi måste våga närma oss det ruttna äpplet på fruktfatet…om vi ständigt bara plockar bort den fina frukten bredvid kommer föruttelsen fortfarande ligga där och stinka…time for action, dags att avlägsna det dåliga äpplet – dags att leva upp till det vi så fint pratar om – det måste vara nolltolerans mot beteenden som detta och kraftiga konsekvenser…allt annat är att gå bakåt i tiden! 

Jag heter Pia Berg – jag är människa och otroligt tacksam för att jag är född i Sverige. I Afghanistan hade jag varit död för länge sedan. Om någon tafsar på mig i badhuset kanske det händer att jag frångår det jag tror på och använder min raka höger, jag vet inte..

..men..

det är nog nu…

 
http://www.dn.se/sthlm/vi-ar-nedringda-av-oroliga-foraldrar/

This Post Has 2 Comments
    1. Ja usch! Det viktigaste vi kan skicka med våra döttrar är att aldrig aldrig någonsin tro att de är värda mindre. Och det viktigaste vi kan skicka med våra söner är mjuka värden och modet att lämna flocken om det behövs. Jag hyser hopp om den yngre generationen men vi har nog några skumpiga år framför oss…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Boka ett besök

Kontakta mig för tidsbokning innan besök
eller ring så träffas vi efter överenskommelse.

Besöksadress

First Office
Västra kvarngatan 62
611 32 Nyköping

Kontakta mig

Tel: 070-557 17 04
E-post: pia@piaberg.se

Back To Top