skip to Main Content

En plats i ekorrhjulet…


…är det verkligen det största att sträva efter? Naturvetenskap i all ära men den har i sin iver över mätbar evidens reducerat människan till en nyttovarelse, men människan är så mycket mer. När hon blir en förprogrammerad hårdvara med statiska manualer utan förmågorna som gör oss till människor mår hon inte bra, det visar sjuksiffrorna tydligt och ändå fortsätter vi springa på!
IMG_8372Jag tror vår syn på människan begränsas kraftig av tilltron att vetenskapen är den enda sanningen. Den begränsar oss från att verkligen upptäcka människans potential och det är så synd!  Humaniora behöver större plats och vi borde hitta tillbaka till lusten att lära sig bara för att, just det,bara för att. Skolans  tyngdpunkt borde ligga på  att utveckla barnens förmågor och talanger i stället för att slå i barnen kunskap eller dra eleverna igenom skolan. Ni hör ju – slå i eller dra igenom – hur inspirerande låter det på en skala, det är klart det blir knas (och galet tungt för läraren) Duktiga flickor sitter ständigt med näsorna i böcker och bränner ut sig innan 18 årsdagen eller andra kör strutsvarianten och går in i väggen av det. Och för för vissa är skolan en fritidsgård med svängdörrar, obegränsad flex och helt meningslös. Skolan har blivit ett nödvändigt ont för många elever, var det meningen att det skulle vara så? Jag tror inte det, vi behöver byta fokus från betyg till kunskap. Vad är kunskap, egentligen? Och betygen, vad säger dom, egentligen? 
Jag pluggar praktisk filosofi och skriver på min magisteruppsats. Många gånger har jag fått frågan vad jag ska med det till, herregud, du är ju målarlärare liksom. Jag antar att frågan gäller vilket jobb det ska leda till, det kryllar knappast av jobb för filosofer.Men sanningen är att jag tänker inte så längre och det är så befriande och tillåtande. Jagimage siktar inte på att bara finna en plats i ekorrhjulet för jag tror helt enkelt inte att hela livet handlar om det – jag tror det handlar om att utvecklas och lära sig nya saker. Hela livet. Hur ska vi kunna förmedla det till eleverna. Att kunskapen i sig är målet, inte betyget (det är cool att kunna och veta saker eller hur!) för jag tror nämligen att det skulle sänkta betyghetsen. Nu tänker ni att det gör väl ingen skillnad – vilka ord man använder eller hur saker presenteras, men jag tror att det är grymt viktigt, jag tror att det ibland till och med är avgörande för resultatet! Att utvecklas eller avvecklas, vad låter roligast? Skolan behöver hitta en ny farled och varje elev behöver förstå att de är där för att lära sig att segla – att sitta i hytten med ett A kommer inte ta dom till nya öar, men deras nyfikenhet och lust att lära kommer göra det. Sven Erik Liedman är definitivt något på spåret i boken Hets! …

Seså, ut och lär dig något nytt nu, bara för att –

så får du nyfiket se vart det tar dig,

vem vet….

Kram

”I framtidens skola måste betyg utfärdas sparsamt och enbart som mått på mänsklig mognad och djupare insikt!”

Sven Erik Liedman 

This Post Has 2 Comments
  1. Ja du Pia, kunskapen har ju förändrats över tid. Och det jag tänker att det vi vet om framtiden, är just det, att vi inte vet vllken kunskap vi behöver. En föränderlig värld och det går i en rasande fart. Det du skriver och tänker tycker jag stämmer överens med det begrepp som jag vill förändra, nämligen ”barns behov”. Det antyder ju en brist som behöver kompenseras. Om man istället utgår från barns möjligheter och därmed förmedlar tillit till barnet är jag säker på att det ger glädje och lust att lära. Och betyg är väl så vitt jag kan se mest av ondo. Tror verkligen inte det sporrar om du behöver sporras.

    1. Barns möjligheter och tillit till individen skulle ge så mycket mer. Att hitta varje barns styrka och lyfta och utveckla skulle göra mycket för självkänslan. Att lyckas i stället för att misslyckas. Skolan värdesätter med sitt betygsystem endast en bråkdel av vad kunskap innefattar. Vi lär barnen att det är viktigare att kunna ekvationer än att vara en bra vän, vi lär barnen att det är viktigare att ha många rätt på proven än att känna empati, vi lär barnen att den yttre prestationen är viktigare än den att stå upp för sig själv. Vi säger att allt det andra också är viktigt men i slutändan är det ändå betygen som räknas. Rent krasst hycklar vuxenvärlden en hel del, inte konstigt att barn och unga mår dåligt och blir vilsna för vi säger en sak men har skapat ett samhälle som visar på något annat..märkligt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Boka ett besök

Kontakta mig för tidsbokning innan besök
eller ring så träffas vi efter överenskommelse.

Besöksadress

First Office
Västra kvarngatan 62
611 32 Nyköping

Kontakta mig

Tel: 070-557 17 04
E-post: pia@piaberg.se

Back To Top