Nä nu kör jag…

På dagen för två år sedan bloggade jag för första gången och nu har jag över 29 000 visningar, wow! Vilken tur att jag vågade hoppa, det är massor för mig! Jag blottade mitt innersta med ord och tankar men jag funderade verkligen mycket innan och tyckte det var skitläskigt. Rädslan handlade mycket om vad andra skulle tycka och tänka. Men i ärlighetens namn, är det inte lite galet, hur många beslut och drömmar vi struntar i för rädslan för vad andra ska tycka.
Viktigast av allt är ju att lyssna på sig själv. När beslut tas med hjärtat, när drömmarna du drömmer är dina egna, när du själv håller i ratten i ditt liv – då blir det bra. Att vara sig själv trogen oberoende av alla andra. Att se till att orden du använder är dina egna. Så svårt ibland när det borde vara det enklaste. Att vara sig själv. Att stå upp för den man är. Hur gör du? Vågar du saker eller låter du rädslan bromsa det du egentligen vill? Hoppas inte. Fear is only temporary, regrets lasts forever – just do it! Du kan det. Jag kan det. Heja oss!