Skip to content

Smitande kollegor smittar…


Ni vet den där kollegan som alltid smiter hem tidigare. Ni vet den där kollegan som alltid gör minsta möjliga. Ni vet den där kollegan som satt i system att alltid utföra privata ärenden på arbetstid. Ni vet den där kollegan som skärper sig så fort chefen är i närheten. Ni vet den där kollegan som verkar ha ramlat i ett citronbad som liten och fastnat i melankoli och surhet. 
Ni vet kollegan som väntar in sin pension och för länge sen slutat engagera sig. Ni vet kollegan som manipulerar alla med ett trevliga sätt men glömmer arbetsuppgifterna. Ni vet kollegan som avfärdar alla nya idéer med att – Det går aldrig.  Ni vet kollegan som suckar varje måndag och räknar ned högt till helgen. Ni vet kollegan som för länge sen borde bytt arbete men hänger sig kvar av feghet och lathet. Likgiltighet är så extrem osexigt tycker jag. Ni vet den där kollegan… Visst känner ni igen det? De flesta av oss har nog varit en det ena än det andra periodvis i dessa exempel ovan. Problemet uppstår när beteendet systematiseras och blir långvarigt. Kollegor med dessa egenskaper förgiftar och förhindrar utvecklingen för både företag och kollegor. Ovanstående inställning till sitt arbete är förmodligen farligare för personalen än att kylskåpet håller fel temperatur eller att det saknas omklädningsrum för bägge könen. Det skapar stress. Desto fler medarbetare med dessa egenskaper desto osundare psykosocial arbetsmiljö, det är jag övertygad om. Dessutom tror jag att företag och organisationer som fastnat i ett gnällnäste och likgiltighet  har fler sjukskrivningar och sämre lönsamhet. Vi är varandras arbetsmiljö, det är lättare sagt än gjort att ignorera kollegor med detta beteendet. 
Att ibland vända upp och ned på allt kan hjälpa, att våga byta perspektiv för att utrota normer som bromsar i stället för utvecklar. Normer är skitläskigt eftersom det förblindar. Även en dysfunktionell grupp vänjer sig vid att vara just det om inget görs i tid. Rötter av bristande samarbete, arbetsmoral och personligt ledarskap växer sig starkare för varje dag som går om inte rötterna slits upp. Växer som ogräs. Normen blir igenvuxna rabatter där ogräs stjäl all näring och allt det vackra som skulle kunna växa självdör. Människor vänjer sig vid maskrosor och glömmer bort tulpanerna. Men att personal ofta sjukskrivs får aldrig bli norm. Det är ett symptom. Lösningen definieras personligt ledarskap i alla led. Ansvar. Kommunikation. Att ta i surdegar och reda ut. Inte anfall eller attack utan bara lyfta saker för diskussion. Om vi aldrig vågar fråga händer inget. Och är kollegan rent allmänt en skitstövel så behöver även det redas ut, för det är inte okey att förpesta för andra bara för att man är less. Vad sprider du på jobbet? Och du som är  chef, avsätter du tid till dessa saker eller tycker du det är onödigt? Har du någon aning om hur mycket skitsnack du har i organisationen egentligen? En bra psykosocial arbetsmiljö bygger på ansvar, mod och värme. Bra och framgångsrika jobbkulturer är ingen slump, det ligger ett aktivt, modigt och engagerat ledarskap bakom det. En ledare som har förmågan att visualisera målet även för de på golvet.
Arbeta preventivt, hela tiden är bästa lösningen – grupper är så extremt kraftfulla när alla tar ansvar, är modiga och kärleksfulla eller hur…

Det börjar med dig och mig

…och chefen

kram

Back To Top