När kaoset i huvudet blev för mycket kontaktade jag Pia. Resan som påbörjades var jag inte beredd på men så verklig och viktig den har blivit. Saker och ting tar tid, det måste få ta tid. Därför är jag så tacksam att jag har Pia som stöttar & peppar mig på min väg jag vandrar.
Pia är inte som någon annan jag gått till. Pia får mig att prata om allt, för henne vill jag berätta allt och det är okej även om det är ett virrvarr av tankar. Pia får mig att landa i att utveckling pågår. Frågan är bara hur jag ska klara mig utan henne?