Julen, 75 miljarder och kloka barn

Frosseri, tätt följd av girighet är för mig de dödssynder jag har svårast för… och det är precis det julhandeln får mig att tänka på – mycket vill ha mer, mer, mest! Människor stressar omkring och kastar ned saker i vagnen till synes utan tanke eller mening, barn och ungdomar kräver saker för tusentals kronor och människor slår knut på sig själv för att uppfylla andras förväntning. Ska det vara så?
Gjorde en snabb vända i en leksaksaffär i dag och energin var allt annat än stämningsfull. Vissa grälade i smyg, skällde högt och andra vandrade apatiskt mellan hyllor smockfulla av nödvändigt krimskrams. Nej att shoppa är inte min grej och i jultider blir det ännu värre. Att ge varandra något fint eller något från önskelistan i sig är ju vackert, det är inte det jag syftar till här… det är mer det oreflekterande frosseriet jag menar…när det handlas bara för att det ”ska”… och när prislappen blir viktigare än tanken bakom gåvan.
När barn får berg med paket som de sedan öppnar under Gollumliknande besatthet i ett hysteriskt sönderrivande av välinslagna paket utan att det finns en enda tillstymmelse av tacksamhet, närvaro eller glädje –  då är det läskigt, det skrämmer mig. Och efteråt sitter barnet helt slut utan att veta vad den ska leka med först, än mindre kommer den ihåg från vem den fick vad och kanske tänker barnet till och med mer på allt den inte fick istället för att glädjas över det den faktiskt fick…det här beteendet är inte barnens fel, det är vi vuxna som skapar denna ha-hysteri som faktiskt sedermera kan bli en betingning. Vi gör allt i välmening för att slippa se besvikelsen i våra barns ansikten men frågan är om vi inte gör dom en rejäl björntjänst när vi slår knut på oss för att uppfylla varje önskan de har…och blir det inte lite jobbigt om varje jul sedan ska toppas om ribban läggs på världsrekord direkt!
Personligen anser jag att barn av naturen är jättekloka. I min familj ger vi få paket och vi förklara varför – att vi prioriterar att göra saker tillsammans för våra pengar i stället, vi förklarar att prylar faktiskt bara är prylar och att världens sopberg redan är för stora…och barn förstår ju det här.  Är DU nöjd med att lägga massa pengar på julklappar, fine, fortsätt, det är ditt val, men reflektera gärna…för 75 miljarder är faktiskt sjukt mycket och det är den summan som julhandeln väntas omsätta i år, galet! Jag tror det är viktigt att göra medvetna val och det är väl det jag vill få dig att göra med det här inlägget. Att du inte bara gör som du/familjen/släkten alltid gjort i år,  utan att du gör det som passar dina värderingar, att du tänker till och pratar om vad du tror på – gör dina val medvetna, skapa en jul du tror på!

Och du… för jössenamn skäm inte bort ungarna – är det någon där ute som på riktigt gillar bortskämda barn så berätta gärna, för jag ser då inga  fördelar med det…i min värld ska barns överflöd vara kärlek och tilltro, inte prylar…

vad tycker du?

Önskar dig harmoniska dagar före dopparedagen!

Kram

Ps. Julkalendern i lördags, tidigt 70 tal, som är åren då jag tog mina första staplande steg, tog upp precis det här…intressant att det så här 40 år senare fortfarande är aktuellt…människan är förunderlig…lär vi oss aldrig liksom…

http://www.dn.se/ekonomi/julhandel-for-75-miljarder-vantas/