Hellre ett levande blåmärke än en död själ..

Att leva känns. Det är så det ska vara. Det är normalt med ups and downs.  Att leva är inte alltid bekvämt, ibland är det till och med fördjävligt. Ångest, skam, skuld och sorg klampar in i livet utan att bry sig om att knacka. Att känna är att leva. Vi borde inte vara så rädda för det. Jag tänker att vi borde vara mer rädda för grafitgrå melankoli. Meningslöshet. Det är min övertygelse att det skadar mer.
En död själ är värre än ett blåmärke eller ärrat hjärta. Att aldrig älska är värre än att bli sårad. Att aldrig prova är värre än att misslyckas. Att aldrig springa är värre än att stuka foten. Att aldrig simma är värre än vatten i näsan. Att våga göra ett okeytecken fast du är under ytan är viktigt. Att hålla fast vid tilliten att du kommer upp. Du kommer upp. Livet är en gåva fullt av möjligheter. Det finns så mycket härligt, spännande och intressant att uppleva. Det finns så vackra platser att besöka att andetaget ibland tar en paus. Ibland är det vackra dessutom närmare än du tror.  Det finns så många fantastiska människor med öppet hjärta och ett vänligt intellekt. Skratt. Det finns så mycket bra om vi vågar se. Det finns så mycket bra! Hur lever du ditt liv? Är livet mest en transport sträcka till sen, sen ska jag minsann! Men tänk om sen är nu? Har du fått så många blåmärken att du låst in själen för gott –  för säkerhetsskull? Gör inte det fina vackra du. Lås aldrig in det vackraste du har. Visa i stället upp henne. Låt dina blåmärken lära dig något men låt dom aldrig ta glädjen ifrån dig. Låt dina blåmärken skifta i färg och ömma men låt dom aldrig hålla dig kvar i dåtid. Blåmärken försvinner. De läker. Det gör själen också. Om du tillåter henne. Låt blåmärken bli lärdomar om att göra annorlunda – men sluta aldrig gör. Sluta aldrig lev.
Det som håller dig kvar i dåtid när blåmärken försvunnit är du själv. Förlåt och gå vidare. Förlåt andra. Förlåt dig själv. Blåmärken är lärdomar och bevis på att du vågar något. Melankoli och meningslöshet skrämmer mig mycket mer än blåmärken och skrapsår, hur är det med dig?

We tiptoe through life hoping to safely make it to death

Skapa dig en underbar midsommar och kom ihåg,

lite blåmärken har ingen dött av…

Kärlek till dig.