Att våga lyfta foten…

Du har gläntat på grinden. Den står halvöppen och lockande. På andra sidan skiner solen och längre bort skymtar ett vackert hus. Det finns inget fysiskt som håller dig kvar i skuggan och ändå kan det där steget genom grinden var så extremt utmanande. Du vet att du vill gå men gör det ändå inte.
För även om det är lite tråkigt och småkallt där du står har du vant dig vid att vara just där. Det känns tryggt. Kanske var det till och med en solig plats en gång i tiden. Men universum är inte still. Hon förändras hela tiden. Vi behöver bli bättre på att följa henne i dansen. Låta henne föra oss i stället för att stelt streta emot. Lättare sagt än gjort. Jag vet. Jag jobbar med det varje dag! Men det skulle göra oss gott. Jag tror nämligen att hon är bättre på att dansa än vi. Jag tror att hennes intuition bara är varm, kärleksfull och från hjärtat. Så fort vi människor dansar lägger vi in analyser, bedömningar och logik. Vi bryr oss om vad alla andra ska tycka eller tänka. Normer, jante och det sociala arvet påverkar våra danssteg. Universum är däremot cool för hon skiter fullständigt i allt det där. Hon bara följer det rätta flödet för hon har aldrig fått lära sig något annat. Hon vet sitt värde. Hon vet att hon är vacker precis som hon är. Det är därför vi ska låta henne leda oss. När vi go with the flow blir det en så mycket skönare dans än när två individer stretar åt olika håll och vill kontrollera allt.
Vad styr dina beslut? Brukar du säga att saker är omöjliga? Eller är du en sådan som ofta upprepar ”att så kan man väl inte göra” när andra gör annorlunda? Hör du dig själv måla upp hinder för saker du drömmer om. Inte kan väl jag det. Jag kommer vara äldst. Jag kommer vara yngste. Jag kommer göra bort mig. Det går aldrig. Jag kan inget. Känner du igen dig? Fundera på varför du tänker så. För alla argument ovan är bara antaganden och ingen sanning. Alla argument ovan handlar om att du jämför dig med andra. Alla argument ovan är ett fult hån mot dig själv och dina drömmar. Du måste våga prova för att veta. Inte hitta på sanningar som gör att du inte ens tar första steget. Många av våra tankar och föreställningar är gamla vanor. Vi har snappat upp våra föräldrars sanningar eller vår omgivnings syn på saker. Och oss själva. Men bara därför betyder det inte att det är sant. Bara därför betyder det inte att det är sant! Föreställningar och tankar som bromsar när mål och drömmar pockar på har vi inget behov av att hålla fast vid. Det blir så mycket roligare om vi lyckas vrida blicken från det invanda och plötsligt vågar ta steget ut genom grinden bort mot solen. Att vidga perspektiv. Det är så vi även får ordning på världen. Ett paradigm om att tro att det går att göra på ett annat sätt. Att leva på ett annat sätt. Ta ett möte med dig själv och lyssna på dina argument. Med vilka ögon ser du på världen?
Så vad säger du, ska vi våga ta klivet ut genom grinden fast vi inte kan få ett facit. Visst törs vi. Låt oss vara modiga tillsammans!