Kärlek, hopp och eländepaus…
Jag tänker på Frankrike idag. Jag tänker på alla enskilda individer som aldrig kom hem och jag tänker på alla dom som väntade förgäves. Jag tänker att världen krympt och att allt hänger samman. Jag tänker på skräcken och sorgen. Men jag tänker även på människor som ständigt lever i liknande situationer…
Det som hände i Frankrike pågår ständigt på fler ställen i världen utan att få någon uppmärksamhet alls..jag funderar på vad som är skillnaden… Jag funderar på vad det är som gör att människan väljer död när hon kan välja liv. Hur kan man bara ta ett liv. Hur är det möjligt att vi misslyckats så katastrofalt med alla förutsättningar som jorden gett oss, hur är det möjligt…den intelligenta varelsen, vi människan…vad har vi gjort…så fel…Men jag är inte förvånad… Vi klarar knapp i vår vardag att bete oss snällt mot varandra – det är ständigt konflikter, gnäll, skitsnack, girighet och missunnsamhet. Vi är övertygade om att vår sanning är den rätta och vi vägrar att föra debatt med de som står för andra åsikter. Jag tror det är fel väg att gå – jag tror genuint att vi måste börja prata med varandra, över alla gränser måste vi börja mötas.
Med kommunikation menar jag inte bara ord utan kommunikation på riktigt – med hjärta,själ och kärlek, där kan vi hitta en lösningen. Det som börjar i det lilla blir snabbt stort och jag är fortfarande helt övertygad om att det finns många fler goda krafter än onda i världen. När vi förstått det kommer saker börja förändras… jag tror fortfarande att det går! Det börjar med dig och mig i det lilla – låt oss kärleksbomba världen, vad har vi för val! Mitt hjärta är i Paris men för övrigt väljer jag att inte frossa i detaljer som ständigt flödar i ut media. Förra året bestämde jag mig för att välja bort nyheterna och det funkar för mig. Jag mår helt enkelt bättre när jag inte oroar mig…och när jag mår bättre orkar jag hålla fast vid hoppet om en vacker framtid. Hur gör du? Har du slukat allt om Frankrike i dag? Vad har det gjort med dig? Känner du dig hoppfull? Om inte, ta en eländespaus… det hjälper…du behövs stark och full av kärlek för tappar vi hoppet har vi inget…jag har hopp!
Kärlek i massor till dig – världen blir vad
vi gör den till, låt oss vara
rädda om varandra!
P.s Att lösa IS terrorn i världen sker kanske inte med kommunikation, jag är inte naiv…men preventivt förespråkar jag definitivt att mötas och kommunicera
This Post Has 0 Comments