Skitsnack, jante och småstäder

Att skapa sanningar av det du inte vet. Gör du det? Nuförtiden brukar jag fråga mig själv om jag verkligen vet. Jag gör samma sak med mina barn när de berättar ditten och datten om andra. Om de verkligen vet eller bara tror. Det handlar om att helt enkelt vara lite kritisk till det man hör och till sina egna hjärnspöken så klart. Att kritiskt lyssna på skitsnacket och faktiskt fråga sig om man verkligen vet eller bara tror eller bara gissar..
I dag fick jag uppleva vidden av att folk kanske inte är lika självreflekterande som jag tränar på att vara. Jag blev kraftigt ifrågasatt i min yrkesroll som målarlärare, där min moral kom i fokus. Självklart ställdes inte dessa frågor direkt till mig utan till kollegan. Frågeställningen i aggressiv ton var hur jag kan arbeta som målarlärare samtidigt som min familj har byggföretag. Några manliga målare har alltså på fikat suttit och hetsat upp sig över huruvida jag kan separera mina yrkesroller. Jag kan lova er att jag kan det och gör det helt proffesionellt. Den tid som jag arbetar med att vara lärare är det just det jag gör – inget annat. Om ni tror att jag samtidigt ägnar mig åt att arbeta åt familjeföretaget, eller utnyttja elever för jobb på företaget så får dessa tankar stå helt för er – det säger mer om er än om mig! (hur 17 skulle jag hinna med det…) Och om man har frågor till mig så får man gärna ställa dom, jag är ganska schyssta att prata med, men skitsnack har jag väldigt svårt för och det är definitivt inget som är könsbundet. Jag har träffat många män som snackar skit och samtidigt slår sig på bröstet. Bullrig retorik. Skitsnack är alltid skitsnack vare sig det skriks ut eller viskas fram i smyg. Jag kör en bil med reklam och det har tydligen också reta upp folk. Men ni som nu retar upp er – vi äger två bilar i familjen. Det är reklam på båda så så kommer det fortsätta vara. Och för övrigt jag kör vilken bil jag vill oberoende av hur högt du gormar lilla vän. Tänk att jag kan röra runt det så i huvudet på folk. Tänk att lilla jag kan uppfattas som hotande i någon form, för annars hade ju attacken aldrig ens behövt äga rum, eller hur? Ytterst fascinerande…
 
Nähä nog om energitjuvar nu. Jag vet att jag är en ytterst seriöst yrkeslärare och det kommer jag fortsätta vara. Om jag börjar blanda ihop mina lojaliteter då lovar jag att sluta. Jag har lagt så mycket tid och energi på att få ordning på utbildningen, det är därför påhoppet känns som en riktig kniv i magen. Jag vet att mitt samvete är rent. Är ditt?
Känner du igen dig? Snackar du skit och hittar på dina egna sanningar så till den grad att du faktiskt tror på dom? Det är inge bra, det tar otroligt mycket energi.

Jag kommer inte gorma, skrika eller kasta tillbaka all skit du gav – livet har lärt mig att det är en dålig strategi. Jag tar hand om min karma och sover gott på natten så får du ta hand om din. Vem vill du vara och vilken sanning väljer du – ditt val alltid!

Sinnesro